amiral.jpg Amiral James de Saumarez står staty  på vänster sida  om ingången till den Maritime Museum i Greenwich utanför London. Till höger om amiralen står amiral Horatio Nelson  staty.  Att statyn  över den amiral, som ledde de brittiska sjöstyrkor som sändes till Sverige under napoleontiden fått en så framskjutande plats  säger något om amiralens insatser och om betydelsen av de operationer han ledde.

 

Amiralen Sir James de Saumarez

Sveriges och Göteborgs vän under ofärdsåren i början av 1800-talet.

-AV BENGT P. GUSTAFSSON-

 

Den 21 februari 1808 överskrider i Finland ryska trupper utan krigsförklaring gränsen till vårt  land. Ett och ett halvt år senare hade ett rike som bestått sedan medeltidens gryning trasats isär.  Av den en gång så mäktiga svenska stormakten återstod en slagen och förnedrad stat. I denna för Sverige om-skakande tid behärskade den brittiska flottan våra farvatten, skyddade den livsviktiga handeln och hindrade de överskeppningar av fientliga trupper, som kunnat leda till svensk militär kollaps och kanske till att Sverige upphört att existera som nation. 

 

UNDER DESSA ÅR LEDDE DE BITTISKA SJÖOPERATIONERNA i Östersjön och Kattegatt av amiralen Sir James de Saumarez. Han står staty vid ingången till the National Maritime Museum i Greenwich tillsammans med Horatio Nelson. För att hedra hans minne uppsattes 1975 en bronstavla på Stadshu-set i Göteborg, sedermera girigt stulen och troligen nedsmält.

 

JAMES DE SAUMAREZ FÖDDES som son till en läkare den 11 mars 1757 i Port St. Peter på Jersey, en av de brittiska kanalöarna. Han infördes i Royal Navy’s rullor redan 1767 och gick till sjöss första gången 1770. Under åren 1770 – 1775 tjänstgjorde han i Medelhavet och därefter i kriget mot de nord-amerikanska upprorsmakarna.

 

Efter sina kadettår utnämndes de Saumarez till löjtnant 1778. I februari 1782 utnämndes han till ”captain”. Denna grad motsvarar kommendörkapten i svenska flottan och var den grad, som chefer på fregatter och linjeskepp hade. När krigen mot det revolutionära Frankrike upptogs, fick han befäl över fregatten Crescent med vilken han tog en fransk fregatt utanför Cherbourg. Som befälhavare på det tvådäckade 74-kanoners linjeskeppet Orion, deltog de Saumarez i kanalflottans operationer. Denna hade den livsviktiga uppgiften att skydda England mot invasion från Frank-rike samt att blockera handelssjöfarten på de franska hamnarna och franska sjömilitära försök till utbrytning på världshaven.

 

SENARE FÖRFLYTTADES DE SAUMAREZ till Medelhavet och deltog i bl a slaget vid Nilen, där Nelson besegrade den franska flottan. Han utnämndes till konteramiral 1801 och förde nu självständigt befäl. I december 1806 blev han viceamiral och ställföreträdande chef för kanalflottan. År 1808 utnämn-des han till chef för the Baltic Fleet. I våra farvatten stannade han i fem år. Hemkommen utnämndes han 1814 till amiral. År 1832 utnämndes han till general vid Royal Marines, en hederstitel med goda ekonomiska villkor. 

 

JAMES DE SAUMAREZ DOG DEN 9 OKTOBER 1836 på Guersney, där en obelisk till hans minne restes 1876. Den sprängdes av tyskarna under deras ockupation av kanalöarna under Andra världskriget. James de Saumarez gifte sig 1778 med Marta le Marchant. Paret fick åtta barn.

 

DEN 7 MAJ 1808 ANLÄNDE DE SAUMAREZ med en väldig flotta av brittiska örlogsskepp och trupptransportfartyg till farvattnen utanför Göteborg. I flottan ingick 16 linjeskepp, bland dem Nelsons berömda HMS Victory som flaggskepp, 102 kanoner.  Ombord på trupptransportfartygen fanns 10 000 man armétrupp under befäl av generalen Sir John Moore. Den brittiska flot-tan hade till uppgift att ta sjöherraväldet i Östersjön, Kattegatt och Skage-rack, att skydda handeln i dessa farvatten samt att hindra överskeppning av fientliga trupper från Ryssland och Danmark till Sverige. Den engelska ar-mékåren skulle skydda västra Sverige mot danska angrepp och frigöra svens-ka trupper för kriget mot Ryssland.

 

RYSSLAND HADE ANGRIPIT SVERIGE efter freden i Tilsit 1807. På en flotte i Njemen vid Tilsit hade kejsar Napoleon och tsar Alexander mötts och delat upp Europa mellan sig. Fransmännens kejsare hade givit tsaren fria händer mot Sverige och skänkt Finland till Ryssland med orden: De ryska skönheterna i St. Petersburg skola ej längre behöva frukta svenska kanoners dån.  

 

TVÅ AV EUROPAS VÄLDIGASTE KRIGSMAKTER blev nu våra fiender och det talades om att dela upp Sverige mellan Ryssland och Danmark, som var kejsar Napoleons bundsförvant. I Danmark fanns över 30 000 man franska trupper men varken dessa eller de danska stridskrafterna utgjorde något reellt hot mot vårt land, eftersom den engelska flottans närvaro i de nordiska far-vattnen omöjliggjorde varje överskeppning från Danmark till Skåne. De eng-elska örlogsmännen höll också Norge så isolerat, att kraft där ej fanns för offensiv mot vår västra front.

 

 

MED 50 000 MAN GICK RYSSLAND TILL ANGREPP över gränsen i Finland. De finska fälttrupperna på 12 000 man drogs planenligt mot norr. Försvaret byggde på att förstärkningar skulle tillföras från Sverige så snart isen i Öster-sjön gått upp. Förutsättningarna att med den starka fästningen Sveaborg som bas och sjöherravälde i Östersjön framgångsrikt kunna angripa den invade-rande armén i dess rygg, ansågs goda. Våra sammanlagda stridskrafter till lands uppgår till endast 66 000 man varför general Moores trupper skulle bli en kraftfull förstärkning.

 

Försvarsplanen i Finland var inte så dålig som den ibland framställs – i det vägfattiga Finland var det svårt för ryssarna att få fram underhåll till en mot norr framryckande armé. Planen drabbades dock av ett svårt men ej orepa-rabelt bakslag genom att Sveaborg och den där stationerade delen av skärgårdsflottan och garnisonen förlorades genom förräderi. Plan-enligt och trofast gick dock den finska fälthären till motoffensiv men den svenska krigsledningen förlamades av Gustaf IV Adolfs oskickliga ledning som splittrade våra krafter. Trots truppernas tapperhet kunde den ryska ställningen i Finland inte hotas.

 

GUSTAF IV ADOLF VÄGRADE att låta den engelska undsättningsstyrkan vid Vinga sand gå iland och dess befälhavare behandlades oförskämt; den eng-elska kåren tvingades segla tillbaka utan att ha fått göra någon nytta i försva-ret av Sverige genom att lösgöra svenska förband för operationer i Finland. Läget blir genom kungens missgrepp vårvintern 1809 så katastrofalt, att en grupp officerare arresterar honom. Den 6 juni får Sverige en ny författning och Gustaf IV Adolfs farbror utropas till ny kung, Carl XIII.

 

SOMMAREN 1809 HADE RYSKA TRUPPER OCKUPERAT hela Finland, Åland och en stor del av norra Sverige men ryssarna kunde på allvar ej hota Sveri-ges centrala delar eftersom engelsmännen upprätthöll sjöherraväldet på Ös-tersjön. Vid fredsslutet förlorar dock vårt krigströtta och utarmade land Fin-land, Åland och svenskt land öster om Torne och Muoni älvar. 

 

SEDAN DEN 1810 VALDE KRONPRINS KARL JOHAN övertagit Sveriges led-ning, läggs vårt lands politiska kurs om. Karl Johan möter i Åbo tsar Alexan-der. De båda enas om gemensamt uppträdande mot kejsar Napoleon. Svens-ka trupper överföres 1813 till Tyskland där de får lämna sitt bidrag till Euro-pas befrielse från den korsikanske tyrannens tryckande ok.
VID ETT FLERTAL TILLFÄLLEN under kriget i Östersjön 1808-1809 opere-rade den Svenska flottan och Royal Navy tillsammans.
Britternas överlägsna sjömanskap jämfört med både svenskar och ryssar var uppenbart. I slutet av augusti jagade nio svenska och sex engelska linjeskepp samt fem fregatter vardera från båda flottorna och några mindre fartyg den ryska flottan som emellertid lyckas smita in i Baltischport. Hade svenskarna seglat lika väl som engelsmännen, skulle ryssarna ha varit chanslösa. Efter en tids blockad tvingas svenskarna segla hem till Karlskrona. Då är så många sjömän sjuka, att skeppen nästan inte kan skötas. I Karlskrona är det de engelska läkarna som räddar många sjuka svenskar; våra egna läkare saknade förmåga.

 

TIDVIS VAR BRITTERNAS FLOTTA I VÅRA VATTEN större än den, som i Engelska kanalen skyddar deras hemland. Royal Navys närvaro hos oss ej blott säkrade britternas behov av strategiska råvaror som timmer och tjära för flottans behov samt bröt den franska handelsblockaden mot England utan gav även vårt land strategiskt skydd. Ett Sverige av kejsar Napoleon påtvingat låtsaskrig med England förändrar ingenting; svenska myndigheter meddelar de Saumarez att vi varken vill eller kan föra krig mot England och amiralen meddelar sina fartygschefer att ej ge eld på svenska fartyg.  År 1812, medan låtsaskriget ännu pågår mellan Sverige och England, skänker Sveriges riksdag de Saumarez ett praktsvärd vars fäste är prytt med diamanter, medan låtsaskriget ännu pågår! En fras ur amiralens tackbrev, skrivet den 11 maj 1812 ombord HMS Victory, återgavs på den stulna bronsplattan: It will be the greatest happiness of my life if my endeavours have any way tended to establish a fixed and permanent alliance between our respective nations. På plattan fanns även statsrådet Baltzar von Platen ord i brev av den 22 september 1809, fem dagar efter  fredsslutet i Fredrikshamn, till de Saumarez: Sir, at the conclusion of the peace, hard as it is, we cannot yet deny, that in a high degree we are indebted to you for our existing as a state.

 

 

 

 

VÅR STADS OCH VÅRT LANDS VÄN I KRIG SOM I FREDAG

AMIRALEN LORD JAMES DE SAUMAREZ

1757 – 1836

 

CHEF FÖR EN MÄKTIG BRITTISK FLOTTA VILKEN

MED ”VICTORY” SOM FLAGGSKEPP LÅG VID VINGA

OFÄRDSÅREN 1808-12. MYCKET TACK VARE HANS

VÄNSKAP, KLOKHET OCH STYRKA UNDGICK

GÖTEBORG KRIGETS HÄRJNINGAR.

 

”WE CANNOT YET DENY THAT IN A HIGH DEGREE WE

ARE INDEBTED TO YOU FOR OUR EXISTING AS A STATE”.

(BALTZAR VON PLATEN  22 SEPT. 1809)

 

“IT WILL BE THE GREATEST HAPPINESS OF MY

LIFE IF MY ENDEAVOURS HAVE ANY WAY TENDED  

TO ESTABLISH A FIXED AND PERMANENT ALLIANCE BETWEEN OUR RESPECTIVE NATIONS”

(SIR JAMES SAUMAREZ  11 MAJ 1812)

 

Texten ovan fanns, jämte en bild på De Saumarez,    
på en bronsplatta, uppsatt 1975 på Göteborgs stadshus.
Plattan blev serdermera stulen av metallhungriga tjuvar.
Nu har en ny platta monterats upp och bilden nedanför visar hur den ser ut. 

bronstavla.jpg


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |